Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga!

Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn,

med gubben. Så kommer det en känsla, någonstans långt borta. Känner igen den och slänger mig

mot dörren som håller den inne. Lutar mig med all min kraft för att den inte ska komma ut, jaga

mig, få fast mig... Men det går inte hur länge som helst. Mina krafter sinar, jag försöker skratta

mycket, tänka på annat, göra mycket annat. Men min kropp blir bara tyngre och tyngre, mina

tankar mörkare och mörkare, jag vill inte vara med någon, jag vill bara vara i ett stort mörkt rum

där inget kan ta min energi, där ingen kan be mig om något, där jag både stänger ute allt som

jag stänger in mig. För att skydda mig själv...

Ångesten är så tung att bära, försöka andas, andas, andas men det tar stopp. Gode gud, jag kvävs

hjälp mig!... Så plötsligt kan jag dra ett andetag igen, och det känns okej - till jag måste andas igen

och så börjas det om....

Funderar på att inte gå till jobbet. Jag har tänkt på det länge nu. Min läkare sa att det kunde vara

en bra idé, att återhämta mig. Men jag älskar ju mitt jobb! Jag bara orkar inte...inget....alls...nåt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...

Jag förstår inte. Varför du säger sådana saker till mig. Ibland känns det som att det du säger gör lika ont som en smäll på käften. Jag biter ihop. Tänker att du inte menar det, menar att göra mig illa. Du är bara obetänksam...   Men ibland u...