att jag städat idag! Inte bara att det luktar gott och inte

dammråttorna anfaller längre. Nej, det här är en milstolpe

i mitt liv. Det är första gången på 3 år som jag frivilligt

tagit fram dammsugaren och moppen!! Ingen som bett mig

eller för att någon ska komma för att hälsa på. Bara för att

jag kände för det.

Det är svårt att känna igen mig själv. För snart 5 år sedan

var jag superkvinnan som klarade allt. Tog hand om barn och

make, städade och lagade mat, tvättade - ja, det mesta helt

själv. Jag fick i nerverna om jag såg ett dammkorn någonstans,

eller om det var pappershögar där det inte skulle.

Sen blev jag sjuk.

Plötsligt släppte jag allt, förutom att vara mamma. Jag

slutade nästan helt att bry mig om hemmet. Städade när

det verkligen inte gick längre, och självklart lagade jag ju

mat till sonen. Men i övrigt, nej. Jag var helt död, på

många olika sätt.

Men vet ni, jag börjar vakna till liv igen. Jag tar det sakta,

men på stadiga ben - för första gången på snart 5 år!!

Jag känner mig lugn och tillfreds med mitt liv

och det är så obeskrivligt skönt!