Resan till Götet gick bra. De vi bodde hos är så otroligt gästvänliga

och omtänksamma. Det är skönt att umgås med andra familjer som

har småbarn. Det märks på mina vänner med större barn att de så

gott som helt glömt bort hur jobbigt det kan vara att aldrig få sova

ut ordentligt på evigheter... Hur viktig sömnen blir!

Var på Liseberg med sonen, han var supernöjd! Han hade ju andra

barn att leka med där vi bodde också, så han har haft det riktigt

riktigt bra. Och det var det viktigaste.

Jag var med om något nytt, obehagligt innan jag åkte. En ångest

starkare än något jag upplevt tog tag i mitt sinne och det släppte

inte taget förrän dagen innan vi skulle åka hem! Jag försökte tänka

på allt som var bra, allt som fungerade som det skulle. Men jag

hade en sån obeskrivligt tung klump som satt i halsen, kroppen

skakade och jag kände mig hela tiden uppe i varv. Tar inget dämpande

mot min ångest, så det var tufft - rejält tufft. När jag äntligen fick

komma till mitt hem, min doft, min säng - då somnade jag som en

stock - sov från 23-05, för mig är det länge! Och skönt som bara den...

Nå, idag var det då fullbokat igen. Började med att besöka psykiatrin

på US. Oj oj oj, jag har fått träffa en av de allra bästa läkare jag 

någonsin stött på!! Han är helt otroligt bra och ÄNTLIGEN känner

jag att man tar mig på allvar!  Han sa att det inte var något snack

om min diagnos eller om jag ska äta litium. Så i morgon börjar jag

om. Det kommer bli en lång väg som jag påbörjar - men den känns

bättre än någonsin. Jag har ett stöd från psykiatrin nu, som jag 

aldrig upplevde på REDA-kliniken här i Linköping. Nu är jag glad

att den resan är över, och jag har fått börja en ny! TACK!!!!

Sen var det till Kvinnohälsan för lite annat grejs som jag inte tänker

gå in på. Och avslutade kvällen med studentfirande för en kompis

döttrar. Trevligt, och gott med smörgåstårta - slurp! Nu går ögonen

i kors på mig, så jag tänker göra i ordning dotterns flaska till i morgon.

Sen ska jag sova gott på min kudde...

Zzzzz....natti till alla....Särskilt bästaste bästevännen i Umä -

du finns i mina tankar!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga! Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn, med gubben. Så kommer det en känsla, n...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...