de tror att han har Parkinson.

Tårarna vill rinna, men något

tar emot...jag vet inte vad...

Han har som vanligt inget

sagt till mig - delar inget

av vad som händer i hans

liv. 

Jag är inte en del av hans

liv

inte en del av hans

tankar

Ska jag sörja

eller

rycka på axlarna

Det känns hemskt...

 

malinp

15 juni 2009 20:54

Kanske är det en del av att bli äldre, att man accepterar att ens föräldrar ev drabbas av sjukdomar. Sedan beror det väl på vilken relation man faktiskt har just nu hur man reagerar. Jag har en bra relation till min far, ändå höll han sin sjukdom (prostataförändringar) borta från mig, jag vet inte hur det är just nu men han vill inte dela sjukdomen med mig. Jag vill inte heller dela allt som berör mig själv med mina föräldrar längre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga! Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn, med gubben. Så kommer det en känsla, n...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...