När jag kom till Sthlm i fredags kändes det - helt bisarrt nog - skönt!

Kände mig inte som hemma eftersom min familj inte var med mig,

men jag kände en slags tillhörighet med alla människor, stadens larm,

tunnelbanorna, affärerna..ja, det mesta.

Var på Cirque du Soleil med Nina, gogumman. Det var helt otroligt!

Färgerna, musiken, artisterna - jag fullkomligt sög in alla intryck.

Var sen helt slut efteråt, och somnade ovaggad - men det var det

helt klart värt!

På lördagen var det dags för queer-club, och det var baske mig

lika häftigt det. Drack tyvärr lite för mycket vin, så jag höll på att

somna till slut. Jag och alkohol går inte ihop, därför jag dricker en

gång per år eller vartannat... Känslan att komma in på stället var

otrolig. Människorna uppskattade varandra, alla var lika, alla var olika,

kärleken flödade och skratten ekade i takt med musiken. Gud vad

jag skrattade, mina tårar fullkomligt sprutade!!

Jag har känt sådan glädje, sån tillhörighet, sån tacksamhet över

att människor kan visa sån respekt och acceptans mot varandra.

Vad som var bäst? Att krama om min sambo och mina barn igen

när jag kom hem....så klart.... :D

 

Sandra

24 september 2009 08:01

Finaste Du! Vad glad jag blir av att läsa att du har gjort något för din egen del och dessutom haft så roligt och trevligt, det är du värd alla gånger!!!
Vad fin Bloggen blivit förresten ;)
Ha det Bäst nu! Kramis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga! Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn, med gubben. Så kommer det en känsla, n...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...