När jag kom till Sthlm i fredags kändes det - helt bisarrt nog - skönt!

Kände mig inte som hemma eftersom min familj inte var med mig,

men jag kände en slags tillhörighet med alla människor, stadens larm,

tunnelbanorna, affärerna..ja, det mesta.

Var på Cirque du Soleil med Nina, gogumman. Det var helt otroligt!

Färgerna, musiken, artisterna - jag fullkomligt sög in alla intryck.

Var sen helt slut efteråt, och somnade ovaggad - men det var det

helt klart värt!

På lördagen var det dags för queer-club, och det var baske mig

lika häftigt det. Drack tyvärr lite för mycket vin, så jag höll på att

somna till slut. Jag och alkohol går inte ihop, därför jag dricker en

gång per år eller vartannat... Känslan att komma in på stället var

otrolig. Människorna uppskattade varandra, alla var lika, alla var olika,

kärleken flödade och skratten ekade i takt med musiken. Gud vad

jag skrattade, mina tårar fullkomligt sprutade!!

Jag har känt sådan glädje, sån tillhörighet, sån tacksamhet över

att människor kan visa sån respekt och acceptans mot varandra.

Vad som var bäst? Att krama om min sambo och mina barn igen

när jag kom hem....så klart.... :D