i all ära. Njuter av stunderna jag får vara min dotter nära.

Men nu har jag bestämt att det här inte går. Min sambo 

stödjer mig fullt ut, och det känns så skönt. Nu behöver

jag lägga ner min lilla energi och ork på att vara en mamma

till mina barn - inte bara amma.... 

Sorgen är tung att bära, men jag tror att det kommer gå

över. Och tänk, då kan hon få mat av både mamma och

pappa. Massor med kärlek får hon i vilket fall!!! Från oss

alla tre. Tack snälla fina vänner för ert stöd och era inlägg.

Kärlek och kraft till er alla!!