Sen jag var 15 år har jag fått 500 kr av pappa till jul.

Får det fortfarande och är nu 35. Detta har sedan en

tid tillbaka inte känts bra. Mina syskon får presenter

för tusentals kronor. En gång skrattade pappa när de

"lurade" lillsyrran att hon "bara" hade fått en cd-spelare

i julklapp. Som förmodligen gick på 500 spänn....

Ville dra med mig på det som var roligt, jag kunde

tyvärr inte se det.

Vad gör jag nu? Skickar tillbaka pengarna, behåller de?

Jag vet inte...jag vet bara inte....

jag skulle vilja skriva om idag. Vad som hände under mammas

besök här, Björns uttalande på slottet igår, hur "synd" det är

om min pappa som är så sjuk - medan ingen säger så om mig -

troligen för att min sjukdom inte syns utanpå.

Men jag tror inte jag ska skriva något alls om det idag.

Bara låta musiken tala sitt språk. Jag gråter en massa fortfarande,

känns både skönt och jobbigt. I morgon ska jag prata med min

psykiatriläkare, får se vad som bestäms. Vill inte bli en testdocka,

behöver vara frisk nog att ta hand om barnen.

Igår funderade jag, vad är mitt liv värt egentligen? Förmodligen en

hel del för att jag har barn, men annars då? Känns inte som deppiga

tankar, bara tunga och meningslösa.  Men jag vill inte dö, inte nu.

Vill leva för mina barn. Önskar bara att jag skulle vilja gör det för

MIN SKULL