De håller på att göra mig galen. Det är som att jag har börjat beta av de människor jag valt att inte ta upp diskussioner med. Har skällt ut mitt x så rejält så jag till slut vaknade och var helt i upplösningstillstånd för jag var så jävla arg! I natt var det dags att ta min pappas fru, och fy fy fy vad det var tufft - hon var så vidrigt elak så ni anar inte. Hon visade verkligen hur lite jag betyder för henne, och vad hon anser om min bisexualitet - hur mindervärdig jag är som människa i hennes ögon. *burr* Min far visade i drömmen vad han prioriterar först, sin nuvarande familj. Samt hur obeskrivligt feg han är inför konfrontationer och känslosamtal. Sen har jag för TREDJE gången drömt att en av mina vänner är gravid! En av gångerna skulle hon ha barn med min pappa, hur mysigt var det...*asg* 

Vad jag förstått är det mycket som bearbetas i en graviditet.  Och just nu händer det mycket i mitt inre. Det är så mycket som händer inom mig, som jag väljer att inte ta upp här. För att skydda en av de personer som står mig närmast. Känns liksom inte rätt att börja ta upp alla detaljer här... Men just nu är det mycket smärta, och som oftast - ensamhet. Jag står inför många val, och ändå väljer jag inte. De flesta av sakerna känns som valen mellan pest och kolera. Så trött jag är...både pga brist på sömn och oroliga nätter, men även för att jag inte vet hur jag ska kunna sortera allt i livet just nu.

Kärlek till er alla! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga! Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn, med gubben. Så kommer det en känsla, n...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...