Ska jag skriva något om det? Ljusen som fladdrar lätt i vår lägenhet, julgranen som redan hunnit välta en gång - bara en enda pumla gick sönder.... Maten var god, men jag har ätit den förr. Det var en behaglig julafton.

Jag mår skit. Sorgen i mitt bröst har åter fått fäste och växer sig större. Klumpen i  halsen expanderar även den, och gör det både svårt att andas och tala. Herr Ågren har tagit mig i ett strypgrepp och vägrar att släppa, trots att jag upprepade gånger har bänt löss hans kalla hårda fingrar från min hals, mitt bröst...

Vågade säga orden "jag mår bra, riktigt bra". Och det var ju sant! Det började vända i juni/juli, och sen dess har det varit på topp. Eller inte topp, där får jag ju heller inte vara - men det har funnits en vardag. Jag har kunnat gå upp utan att plågsamt sätta fötterna i golvet och resa på min fylliga lekamen. Har kunnat skratta utan att tänka på att jag gjort det - mmm, låter konstigt, men tydligare än så kan jag inte skriva. Har pysslat hemma, till och med städat och tyckt det varit roligt!

Men nu. Nej. Grått? Svart. Trött, så trött så jag inte kan beskriva det med ord - nej, det är fullkomligt obeskrivbart. Vill inte leva, men ändå är jag rädd för döden. Kånner mig sur, trött, irriterad, oberörd, för berörd, ensam... Jag behöver fyllas på med någon slags energi - önskar det fanns på burk.

Ska gå nu.

Bye

 

malinp

26 december 2010 14:26

ser andra i min omgivning som också mår dåligt den här årstiden, ser fram emot ett nytt år och en vår. Tror det finns energi att hämta men det finns lika mycket som tar energi från oss....
Fortsätter tänka på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dags att ta ett steg tillbaka. Fundera på om/vad jag ska lära mig av det som bidrog till senaste depressionen. Så länge som det höll (har hållit) i sig, har jag nog inte varit med om sedan jag blev sjuk. Stress - funkar inte, jobba - funkar relativt ...

Vill inte vill inte vill inte... Stretat emot med näbbar och klor, vill inte in i det tunga svarta sörjiga! Det har varit bra SÅ länge nu - jag har verkligen älskat att gå till mitt jobb, vara med mina barn, med gubben. Så kommer det en känsla, n...

Skrev ett långt inlägg, som inte hamnade på FB. Så vi försöker igen!   ...

Så är de igång igen, mina små hjärnceller. Små - men o så många... Ännu en gång kan jag konstatera att jag är på väg att köra på för fort, och har hastigt fått dra i handbromsen. Denna gång kändes det ganska tidigt att något var på g, men jag v...

Livet är lite tyngre idag. Trött så jag somnar sittandes i soffan. Tror ändå det blir bättre...    ...