väntat hela veckan på att överläkaren skulle ringa om

en tid jag skulle få träffa honom igår. Inte ett ljud...

Mailade till de igår, kontakt skulle tas med honom

ang mitt ärende. Fortfarande inte ett ljud - det är

väl bara att vänta och se. 

Klart jag är besviken

Vem älskar dig
när jag farit till landet långt bort
och ej längre finns kvar
Vem ger dig mod
när du tvivlar och ej längre känner
den kraft som du har

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Vem tröstar dig
då ditt inre är fyllt av en sorg
som du inte rår på
Vem lyssnar till dig
när bruset från livet är högre
än du vill förstå

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

 "Åsa Jinder och Magnus Carlsson"

och kanske att jag fortsätter - kanske inte.

Det jag vill minnas i alla fall är hur förbaskat

BRA

jag mår av att röra mig. Men samtidigt vill jag

också att folk ska förstå att när jag är

där nere i det svartaste

svarta

då är jag glad om jag bara orkar ta mig upp

ur sängen och ta en dusch...

Men just idag, kunde jag träna -

och hurra vad härligt det är!

Mina grannar bråkar igen

helt otroligt att de orkar...

suck

Efter tre månaders väntan och två brev från mig, har jag äntligen

fått samtalet jag väntat på!! Överläkaren på närpsykiatrin här i 

Linköping ringde och sa att han gärna vill hjälpa mig och att jag

ska få träffa honom för samtal. Tårarna sprutade - men denna 

gång av lättnad och en strimma hopp!

Jag vill så gärna tro att det kan bli bättre än så här, och den 

erfarenhet jag har från de tidigare så är det bara bara gott!!!

Jag är så slut och trött, men nu orkar jag ändå fortsätta några

dagar till...tack tack tack, vem nu än som hjälpte mig efter vägen.

att man glömmer viss musik...

Som denna kille - undrar var han tog vägen?