mest hela natten. Vaknade första gången vid midnatt, efter att ha somnat strax före 23. Sov cirka 4 timmar, sen har jag varit vaken. Är trött, men det går bara inte att somna om. Magen kurrar, åt en minibanan och drack vatten. Sockret måste ju hållas...*suck* 

Otroligt många tankar som snurrar i mitt huvud, och jag vet inte hur jag ska reda upp dem. Vill börja leva "mitt" liv, men det mesta står bara och väntar. Snart kommer en liten som kommer behöva det mesta av mig, och samtidigt har jag bara bestämt mig för, att när jag inte är gravid längre - det är då Jennys liv börjar igen. Konstig tanke, går inte riktigt ihop...

Har börjat komma i fas med känslan och tanken, att jag måste hitta glädjen i livet själv. Att det jag önskar i den relation jag valt att leva i, kommer jag inte få. Det är en smärtsam upptäckt, men jag väljer ändå att stanna här. Hur jag ska få ihop det med att uppfylla de önskningar jag har, utan att lämna - det är himla svårt... Den kommunikation jag längtar efter, den närhet i relationen jag önskar, det kommer inte hända. Så... här står jag då. Och behöver börja reda upp mitt liv, hitta de vägar jag vill gå. Jag tror faktiskt det kan gå, kanske inte på det sätt jag tror - men jag vill ändå försöka. 

Jag ber inte om några tips eller råd, men gärna stöttning under vägen. Finns ni där? Jag tror det...