Jag börjar bli oerhört trött på högerregeringens uttalanden, särskilt moderaternas. Sitter och läser aftonbladet, som jag gör varje morgon, och ser att de tänker lägga förslag på att varje dagisbarn ska ha fem veckors semester. Ja visst, det låter som en toppenidé! Jag håller med, vilken förälder vill inte njuta av sommaren tillsammans med sitt barn - i hela FEM veckor! Bara ta det lugnt, åka och bada, äta glass i stora lass, picknicka hela dagen - det är ju en superidé. Men - frågan är då, hur ska det fungera i verkligheten. Och hur gör man som ensamstående förälder, studerande (då man jobbar på sommaren och pluggar resten av året), dubbelarbetande osv osv. Det är ett slag i ansiktet, helt ärligt. 

Jag minns själv hur det var varje sommar då min son gick på dagis. De stängde hans ordinarie förskola, och alla småttingar skjutsades ihop på ett annat ställe - som för de flesta av barnen var en helt ny främmande plats. Sällan var ordinarie personal på plats, utan bara vikarier. Och DET behöver inte vara dåligt, med ny personal - men just poängen, att barnen tappar all sin trygghet. Jag slet på jobbet, försökte jobba över då min pappa eller någon ur hans familj, kunde hämta tidigare från dagis. Jag gjorde allt för att kunna gå hem tidigare ibland, inte behöva jobba över osv - för att få all den tid jag ville ge till min lille knort. Jag pluggade resten av året, så för att få ihop pengar till mat och räkningar, var jag tvungen att jobba. Min dåvarande man jobbade 4 mil bort, så han skötte ingen hämtning eller lämning - det lades över på mig. Och vi var ändå TVÅ - jag tänker bara på de föräldrar, både mamma och pappa, som faktiskt är ensamna. Idag jobbar ofta far- och morföräldrar till hög ålder, och kan inte/vill inte vara med sina barnbarn på det sätt som man var förr. Och det är bara att respektera. Sen är det inte alla som faktiskt HAR sina föräldrar i samma stad, så att man kan få deras hjälp under sommaren - och även resten av året.

Trött trött trött på dessa moderater (och fan och hans moster!!) som kommer med dessa underfundiga idéer om hur man ska vara i en familj. Ta tex det här om att lagstifta om att vab-dagarna ska delas upp jämnt mellan mamma och pappa. SUPERBRA idé - men hur gör man om man förlorar flera tusen på att en pappa är hemma istället för mamman?!? Höj lönerna för kvinnorna, DÅ ska ni nog se hur mer jämställt det blir i Sverige - eller vad tror DU? *morrrrrr*

Eller glädjens förvirring? Snurrig känner jag mig i alla fall, förstår inte hur allt som bara gick tungt, tungt, trögt - helt plötsligt bara flyter på... Pratade med Försäkringskassan igår. Det intyg som skickats in av min läkare (pga av MIG, annars hade intyget legat kvar på hans skrivbord än idag...), gick igenom och de kommer godkänna mig som sjukskriven på 100%. DOCK visade det sig att min handläggare har försvunnit, slutat, avskedats - you name it - men ingen information har kommit fram till mig kring det. Nu har jag en "tillfällig" handläggare. Det visade sig också att den ersättning jag skulle få för resan jag gjorde till Kalmar i juni, ännu inte har behandlats. Min gamla handläggare sa att han skulle skicka papper som jag bara skulle skriva under. Min nya handläggare säger att det måste jag skicka in en begäran om först, där jag skriver om vilka utgifter jag haft! What a mess!!! Men, om nu allt går som det ska - kommer jag att få ut hela min ersättning, och "godkännas" som sjukskriven på heltid igen. Jag kan nog inte riktigt tro på det, förrän jag får papper om det. Och vet ni vad det innebär - jo, att jag kan betala tillbaka pengarna jag lånade! Plus en del småskulder, SAMT lägga undan pengar till julklappar och julmat.  

Kanske det kan få flyta på för mig nu också ett tag...så jag kan spara på den lilla energi jag har, så att jag kan pytsa ut till mina nära och kära. Jag saknar det, och jag saknar mina vänner så in i bängen... Kram till er!

Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ

Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ

Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ 

Skulle verkligen vilja ha en dos av hans livskärlek!!

Helt underbar person - den delen vi får se vill säga.

Men av någon anledning känns det som att sådan

glädje kan man bara inte fejka...

Jo då, vi tillhör Svenssons-familjen och de skrikande/gråtande tonåringar som bänkar sig framför tv 4 varje fredag klockan 20. Och vi har kul vill jag lova. Det är som på melodifestivalen, de unga idolerna hinner inte många toner innan vi börjar kommentera hur det låter, bra/dåligt/för djävligt osv. Det finns dock en sak som vi nog aldrig uttalat oss om, och det är kläderna. Förrän igår, när denna underbara Lars stiger in på scenen. Åh, så underbart!! För första gången, trots tillgjorda uttalanden, så sjöng han ju klockrent! Sen att han driver med idol/schlager - det bjuder vi på. Han har av någon anledning hamnat där, tänkt sig att ge det en chans för att få göra något han brinner för - och inser tyvärr att han hamnat ur askan i elden. Eller om allt var medvetet från början, det vet jag inte! Och samtidigt tycker jag Sveriges befolkning är uuuusel när de klagar på något som de faktiskt själva kan styra! Av någon anledning fick han nog röster för att stanna kvar, och? Rösta på någon a-n-n-a-n då! Jag tyckte i alla fall det var underbart, och jag hejjar på dig Lars - även om jag kanske röstar på Robin E. ;)

Sen en liten söt grej jag hittade på nätet....

”Nallebrors” dotter har en förebild med skinn på näsan:

”Detta har min fru berättat för mig. Min äldsta dotter tittade mkt på Lotta på bråkmakargatan och en gång var mamma och dotter (3-4 år) i affären. Där träffade de en gammal dam som givetvis ville hälsa på dottern. Hon tittade ner bakom kundvagnen och sade vänligt:
– Vad är detta för liten söt lintott?
Varpå dottern sade med barsk röst:
– Gå å dö.”